Bör jag ta en statin? Ditt kolesterol kan vara för högt.

Din läkare kan råda dig att ta en statin. Hur gör du ett välgrundat val? Här presenteras den logik och de utfall som används i de studier som utvärderar om dessa små piller verkligen är värda att ta.

Det är inte min uppgift att förskriva eller fatta beslut åt dig. Det beslutet måste alltid fattas av individen själv efter att ha vägt de möjliga fördelarna mot de möjliga riskerna. Var och en får avgöra om det är en bra idé just för dem. I denna artikel tittar vi närmare på hur du kan gå tillväga för att fatta detta beslut.

Om du tar mediciner, eller känner någon nära som gör det, kan detta vara viktig läsning för dig. Här är de sju saker du behöver veta innan du bestämmer dig för att ta ett piller. Detta gäller för alla typer av piller, inte bara statiner.

1. Hur läkemedelsstudier genomförs och varför

Standarden för att förstå ett läkemedels effektivitet är den randomiserade kontrollerade studien (RCT). I en RCT delas deltagarna i studien (ibland kallade försökspersoner) slumpmässigt in i antingen behandlingsgruppen (som får läkemedlet) eller placebogruppen (som får en sockerpill som inte innehåller något läkemedel).

Båda grupperna tar sin “medicin” under en viss tid, varefter vi undersöker hur resultaten skiljer sig åt mellan grupperna. Om betydligt färre “händelser” (såsom hjärtinfarkter) inträffar i en grupp jämfört med den andra, kan vi bedöma behandlingen som antingen gynnsam eller skadlig beroende på utfallet. Om behandlingsgruppen exempelvis har färre hjärtinfarkter än kontrollgruppen, betyder det att läkemedlet på något sätt minskar risken för hjärtinfarkt. Om fler personer i behandlingsgruppen drabbas av exempelvis cancer, är behandlingen skadlig.

Det är viktigt att inse att man kan få både nytta och skada samtidigt – till exempel minskad risk för hjärtinfarkt men ökad risk för cancer. Om läkemedlet är gynnsamt måste forskaren, klinikern och du som konsument göra en bedömning av om det är värt att ta läkemedlet med tanke på nyttan och de potentiella riskerna. Till exempel: Hur många människor kommer att dra nytta av att ta läkemedlet? Hur många drabbas av biverkningar (skada)?

Related: Ketone-IQ (HVMN) — Ready-to-drink exogenous ketones for people who won't tolerate MCT.

2. Vad händer i en typisk statinstudie?

Så här kan det gå till. Du hamnar slutligen med exempelvis 2000 personer (med förhöjt LDL-C-kolesterol) i studien. Du randomiserar hälften till läkemedelsbehandling (1000) och den andra hälften till placebokontroll.

Efter 5 år följer du upp gruppen och upptäcker att 10 personer i behandlingsgruppen (de som fick statinen) hade fått en hjärtinfarkt, medan 20 personer i kontrollgruppen hade fått en hjärtinfarkt. Det låter väl bra, eller hur? Ja, självklart, hälften så många personer i statin-gruppen (behandlingsgruppen) fick hjärtinfarkt. Detta uttrycks vanligtvis som en förändring i den relativa risken för att drabbas av en hjärtinfarkt.

Om vi gör den beräkningen kan vi säga att intag av statinläkemedlet minskar din chans att få en hjärtinfarkt med 50 %. Det är så det generellt rapporteras i den vetenskapliga litteraturen och förklaras för dig av din läkare. Men det är bara ett sätt att tänka kring de gynnsamma effekterna. Det finns flera andra. Fortsätt läsa.

Reader favorite: Diet Doctor Membership — Evidence-based low-carb meal plans, recipes and visual guides.

3. Vad händer om vi uttrycker resultatet som absolut risk?

Att presentera samma siffror för människor på ett helt annat sätt, kallat absolut risk, kan få dig att tänka annorlunda. Vad dessa samma siffror egentligen betyder är att om du tillhör kontrollgruppen har du 98 % chans att INTE få en hjärtinfarkt under fem år, och om du tar statinen har du 99 % chans att inte få en hjärtinfarkt under de kommande fem åren.

Med andra ord ger läkemedlet dig en minskning av risken med 1 %. Det låter väldigt annorlunda – skulle detta påverka ditt beslut att ta läkemedlet?

4. Number needed to treat (Antal som behöver behandlas)

Ett annat sätt att uttrycka samma data är att fundera över hur många personer som behöver ta läkemedlet för att en person ska dra nytta av det. I detta fall tog 1000 personer läkemedlet vilket resulterade i 10 färre hjärtinfarkter. “Number needed to treat” (NNT) blir då 1000/10 = 100. Alltså behöver 100 personer ta läkemedlet för att en person ska dra nytta av det. Påverkar detta ditt beslutsfattande på något sätt?

5. Biverkningar?

Oavsett hur man väljer att presentera siffrorna finns det fortfarande 10 färre hjärtinfarkter i behandlingsgruppen. Det rör sig om 10 verkliga människor som undviker 10 hjärtinfarkter.

Hjärtinfarkter kostar pengar, är inget roligt och innebär sannolikt att du dör tidigare och med mer lidande än om du inte hade drabbats. Så om det inte funnits några skador genom biverkningar skulle det förmodligen fortfarande vara en självklarhet. Vi skulle kunna ge dem till alla möjliga människor. Vi skulle kunna överväga att tillsätta det i dricksvattnet (vissa har föreslagit detta!).

Några av de vanliga skador som utvärderas i statinstudier är cancer, myopati (muskelvärk och nedsatt funktion) och diabetes. Låt oss använda samma hypotetiska studie som ovan (vi kommer att titta på faktiska studier i tabellen nedan senare) och anta att 10 personer i statin-gruppen fick cancer under de 5 åren och 1 person i kontrollgruppen.

Related: PreKure Low-Carb Practitioner Consults — Talk to a trained health coach instead of guessing at macros.

20 fick diabetes i statin-gruppen, 10 i kontrollgruppen, och 100 visade tecken på myopati i statin-gruppen jämfört med 30 i kontrollgruppen. Alltså är biverkningarna i statin-gruppen generellt högre när det gäller muskelvärk, cancer och diabetes. Detta är ett konsekvent fynd i sådana studier. Skulle dessa siffror ändra din uppfattning om nyttan kontra riskerna?

Återigen kan du uttrycka allt detta som relativ risk (1000 % ökning av cancer, 100 % ökning av diabetes, 333 % ökning av myopati). Eller så kan du vara mer nyanserad och visa en ökning av sannolikheten för cancer med 0,9 %, för diabetes med 1 % och för myopati med 7 %.

På ett tredje sätt kan du uttrycka detta som “number needed to harm” (antal som behöver behandlas för att en ska skadas). Hur många personer behöver ta statinen för att en person ska skadas (drabbas av en biverkan)? Antalet som behöver behandlas för att en ska skadas är 100 för cancer, 100 för diabetes och 14,3 för muskelvärk. En av varje 100 personer som tar statinen kommer att få cancer, en kommer att få diabetes och 1 av 14 kommer att drabbas av muskelvärk orsakad av läkemedlet.

Reader favorite: Perfect Keto MCT Oil Powder — Grass-fed C8/C10 MCT powder that mixes clean into coffee and shakes.

6. Sammanfattning

Webbplatsen thennt.com ger sammanfattande data för statiner samt andra läkemedel för din consideration. Den använder data från senaste studier och metaanalyser för att räkna ut allt detta.

Det är en utmärkt utgångspunkt om du vill ha en sammanfattning av läget. Jag har kopierat deras siffror för statiners nytta kontra skada, både i absoluta tal och procent, för personer som inte har haft en hjärtinfarkt (kallat primärprevention) och zweitens för personer som redan har haft en hjärtinfarkt (kallat sekundärprevention).

Statinläkemedel givna under 5 år för förebyggande av hjärtsjukdom (utan känd hjärtsjukdom)

Fördelar: Uttryckta som NNT

• Ingen blev hjälpt (liv räddat)
• 1 av 104 blev hjälpta (förebygga hjärtinfarkt)
• 1 av 154 blev hjälpta (förebygga stroke)

Fördelar: Uttryckta i procent

• 98 % såg ingen nytta
• 0 % blev hjälpta genom att räddas från döden
• 0,96 % blev hjälpta genom att förebygga en hjärtinfarkt
• 0,65 % blev hjälpta genom att förebygga en stroke

P.S. A few readers have asked which mct oil & fats we actually reach for — it's Perfect Keto MCT Oil Powder; take a look here if you want the current details.